Varför behövs en överföringsledning?

Knivsta kommun är i behov av utökad avloppsreningskapacitet för att möjliggöra den samhällsutveckling som kommunen planerar att genomföra. Förutsättningarna som Roslagsvatten har att arbeta utifrån är att Knivsta kommun år 2050 ska ha en avloppsreningskapacitet för 45 000 invånare. Dagens avloppsreningsverk har en kapacitet för 13 000 pe, personekvivalenter. En ny lösning för avloppsvattenrening bedöms behöva vara på plats omkring år 2026, med byggstart år 2024.

För att säkerställa avloppsreningskapaciteten ska avloppsvatten ledas via en överföringsledning från Knivsta reningsverk till Käppalaverket på Lidingö, vilket kräver en anslutning till en avloppstunnel i Märsta. Överföringsledningen beräknas bli omkring 13 km lång. Initialt är det anslutning av huvudsakligen områdena Knivsta och Alsike, men framgent kommer flertalet både nybyggnads- och omvandlingsområden att nyttja överföringsledningen.

Det finns många fördelar med en överföringsledning för de boende i Knivsta. Dels är det positivt för Knivstaån med nedströms vattendrag och för Mälaren då belastningen av näringsämnen och organiska ämnen från Knivsta avloppsreningsverk upphör. Detta innebär en förbättrad vattenkvalitet i närområdet som också är positiv ur det långsiktiga tidsperspektivet - då den ökade belastningen från en växande kommun inte kommer att belasta Knivstaån och dricksvattentäkten Mälaren.

Tidigare utredningar

Som utgångspunkt för detta uppdrag ligger en genomförd förstudie, ”Anslutning av Knivsta kommun till Käppala avloppsreningsverk”, som avslutades under våren 2020. Förstudien syftade till att utreda sträckningsalternativ för överföringsledningen och studien genomfördes av WSP.

Under förstudien studerades ett flertal utredningskorridorer. Inom utredningskorridorerna har flertalet aspekter vägts in för att kunna landa i en lämplig ledningssträckning, däribland:

• Markförhållanden och markåtkomst
• Kultur- och naturmiljö
• Tekniska aspekter som ledningssträckans längd och antal pumpstationer
• Inverkan på annan infrastruktur
• Närhet till nödvändig infrastruktur, t.ex. strömförsörjning och vägar
• Framtida exploateringsplaner

Den utredningskorridor som slutligen valdes att gå vidare med sträcker sig i nord-sydlig riktning från Knivsta till Märsta. Efterhand har korridoren smalnats av tills man slutligen landat i en mer definitiv ledningssträckning, vilket är det arbete som skett under en s.k. fördjupad förstudie år 2022. Under den fördjupade förstudien har utredningen bland annat kompletterats med geotekniska undersökningar, man har gjort ytterligare utredningar av naturmiljö och kulturmiljö samt arbetat med frågor kopplat till markåtkomst.