Frågor och svar
Roslagsvattens rekommendation är att bygga ett nytt reningsverk där Margretelunds reningsverk idag finns. Här kan du läsa frågor och svar om vår rekommendation.
Uppdaterad 2021-02-10
Ska ni bygga om det befintliga reningsverket?
Nej, det är inte vår rekommendation. Istället ska ett nytt reningsverk byggas ut etappvis. Målsättningen är att det nya reningsverket ska vara klart 2026.
Förorenar Roslagsvatten vattnet utanför Margretelund?
Nej, det gör inte Roslagsvatten. Reningsverket i Margeretelund är byggt för att rena organiskt material och näringsämnen ner till en viss nivå, vilket också sker.
Finns det tillstånd för att påbörja utbyggnaden i Margretelund redan?
Vid Margretelund finns dett färdigt tillstånd som beslutades av Mark- och miljödomstolen 2015. Detta tillstånd kan du läsa i sin helhet här.
Hur ska bräddningar undvikas från närliggande pumpstation kunna undvikas i framtiden?
När det gäller flödet av avloppsvatten till Margretelunds reningsverk, kommer delar av det flöde som nu leds via pumpstationerna utmed Sätterfjärden att ledas om och nå reningsverket via sjöledningar istället.
Detta för att möjliggöra nya områden i norra och centrala Åkersberga att rymmas kapacitetsmässigt i ledningar och pumpstationer. Pumpstationer och ledningar renoveras eller ersätts enligt plan för att minska risken för driftstörningar eller kapacitetsbrist.
Varför behövs avloppsreningsverkskapaciteten ökas i Österåker?
Österåkers kommun växer, det byggs många nya bostäder och det fortsätter att beslutas om nya detaljplaner vilket innebär att ökningen kommer att fortsätta. Ett samhälle med fler personer ger upphov till mer avloppsvatten som behöver renas innan det släpps ut till recipienten. Det är detta uppdrag som Roslagsvatten har och därför behöver vi bygga fler eller bygga ut befintliga reningsverk. Avloppsrening är en samhällsviktig verksamhet som måste få finnas annars riskerar miljön och människors hälsa att påverkas ännu mer negativt. Jämför med en industri som genererar utsläpp, så finns avloppsreningsverken bara till för att rena utsläpp som uppkommer i samhället.
Finns det tillstånd att bygga ut reningsverket i Margretelund?
Enligt SFS 2013:251 Miljöprövningsförordning krävs det tillstånd från Länsstyrelsen för att få påbörja en avloppsreningsverksamhet av den storlek som finns i Margretelund. Det krävs även tillstånd för att bygga ut en sådan verksamhet. En sådan tillståndsprocess påbörjades 2008. Processen omfattar bland annat att samråd hålls med myndigheter, övriga identifierade intressenter och närboende. Detta samråd genomfördes 2008.
Tillståndsansökan lämnades in till Länsstyrelsen 2009 och beslut kom till slut 2015. Det nya tillståndet medger en utbyggnad till 57 000 pe (personekvivalenter). Nuvarande verk har tillstånd att ta emot vatten från 40 000 pe (personekvivalenter).
Kommer ett större reningsverk att lukta mer?
Avloppsvatten luktar som alla känner till, men med väl utformade processer och lokaler så minskar risken för störningar. När det nya reningsverket byggs, kommer det att ske som ett helt nytt och överbyggt reningsverk. Det gamla verket kommer inte längre att användas när det nya är taget i drift.
Vid projektering av ventilationsanläggningen tas hänsyn till inomhusmiljön ur både arbetsmiljö och påverkan på el- och maskinell utrustning. Luften kommer att renas i väl dimensionerade luktreduktionsutrustningar och sedan avledas för att minska risken för störningar.
Slammet kommer att rötas för att kunna ta tillvara den energi som finns i slammet och för att minska lukt och de volymerna som behöver transporteras bort. Rötgasen är en värdefull resurs och kommer att hanteras så att läckage inte kan ske och orsaka en onödig miljöpåverkan och luktstörningar.
När slammet rötats så avvattnas det för att ytterligare minska volymen som behöver transporteras bort från anläggningen. Slammet körs oftast iväg på lastbil. Idag sker lastning av bilar och släp utomhus, denna hantering kommer att byggas in så att omlastning kan ske inomhus och ventilationsluften att renas.
Kommer det att bli mer transporter med ett större reningsverk?
Ja vissa transporter kommer att öka men redan idag jobbar vi med att optimera beställningen av kemikalier och råvaror för att det inte ska behöva gå onödigt många transporter till verket. Vidare utgör slamtransporterna en del två till tre per vecka i dagsläget. Idag har Roslagsvatten även förråd för ledningsnät och uppläggningsplats för jord och grus på tomten, vilket genererar ett par tunga transporter per dag. Denna hantering kommer med stor sannolikhet att behöva förläggas på en annan plats i kommunen och därmed minskar den andelen transporter.
Vidare finns en hamn vid reningsverket vilket medger att transporter även sker via båt. Vi kommer att se över hur vi bäst minskar störningarna från transporterna.
Vilken teknik renar avloppsvattnet bäst, aktiv slam-processen eller MBR?
I det förslag som har utretts av konsulter har Roslagsvattens uppdrag varit att ta fram två alternativ som klarar de högt uppsatta krav som vi förväntar oss kommer att gälla för anläggning med hänsyn tagen till recipienten. Teknikerna skiljer sig åt, aktiv-slamprocessen kräver större yta men är energi- och kemikalieeffektiv. MBR-processen är yteffektiv men kräver mer energi och större kemikalieförbrukning eftersom membranen som tekniken bygger på behöver tvättas regelbundet.
Aktiv-slamprocessen avlutas enligt planen med ett polersteg som avskiljer de eventuella partiklar som finns kvar i vattnet efter den ordinarie reningen, vilket gör att processen lämnar ifrån sig ett vatten med hög reningsgrad. Båda processlöningarna är förberedda för ytterligare reningssteg om nya eller ändrade krav kommer.
Val av slutgiltig processteknisk lösning är inte gjord och Roslagsvatten arbetar nu vidare på aktivslamlöningen då det är den lösning som inte hindrar val av andra processtekniker så som MBR. Roslagsvatten följer MBR tekniken och andra tekniska lösningar även för andra delar av anläggningen så som slambehandling, avskiljning, utökad rening mm.
Finns det reningsverk med läkemedelsrening idag?
Läkemedelsrening har i första hand byggts ut på reningsverk som släpper sitt renade vatten till en känslig recipient så som insjöar och floder eller där recipienten också används som råvattentäkt för dricksvatten (den källa som vattnet till vattenverken hämtas ifrån). Det senare gäller t ex för reningsverket i Linköping, medan verket i Simrishamn tittar på möjligheten att infiltrera det renade vattnet till grundvattnet. Den senaste tiden har läkemedelsrening även börjat planeras på andra platser än de absolut känsligaste.
Reningsverket i Linköping är ett av de få fullskaliga anläggningarna i Sverige idag. Där pågår en rad forskningsförsök för att utreda reningsgrad samt påverkan på recipient (växtlighet och djur). Pilotanläggningar och försök genomförs även på flera andra anläggningar i Sverige.
Hur går läkemedelsreningen till?
Det finns i dagsläget ett par olika tekniker som används för läkemedelsrening varav ozon och aktivt kol är de två vanligaste metoderna. Och flera studier visar på att reduktionsgraden är likvärdig med de båda metoderna. Däremot skiljer sig metoderna åt genom att aktivt kol bygger på adsorbtion och ozon på oxidation (nedbrytning). Det aktiva kolet blir således förorenat med läkemedelsrester och behöver bytas ut eller regenereras vilket kräver en ökad kemikalieförbrukning. Produktionen av aktivt kol bidrar till en relativt stor miljöpåverkan. Vid oxidation av det organiska materialet, vid ozon-behandling, bildas nya nedbrytningsprodukter som det är mer osäkert hur de påverkar miljön. De flesta studier visar på att toxiciteten (giftigheten) på vattnet minskar vid ozon-behandling med det finns även andra studier.
Viss nedbrytning av läkemedel sker också genom biologiska processer, framför allt vid biofilmsprocesser. Det är möjligt att optimera även dessa processer för en god reduktion.
Kommer läkemedel och andra organiska föreningar att renas i det nya reningsverket?
Vid Margretelunds reningsverk planeras i den första etappen en utbyggnad till cirka 60 000 personer i enlighet med det nya tillståndet, vilket inte innehåller krav på läkemedelsrening. Trots detta planeras redan vid denna utbyggnad för eventuella ytterligare villkor och krav som kan komma i framtiden.
Eftersom effekten av läkemedelsrening skiljer sig mellan olika avloppsvatten bör alltid omfattande studier och försök genomföras innan den bästa metoden väljs och dos/kapacitet beslutas. Med anledning av detta kommer inte läkemedelsreningen byggas i samband med den första etappen utan planeras efter noggranna utredningar och i samråd med tillsynsmyndigheten.
Kunskapen om läkemedelsrening i världen och Sverige växer hela tiden och Roslagsvatten deltar i samarbeten och seminarier kring den senaste forskningen.
Hantering/avlägsnande av mikroplaster – kommer det att genomföras?
Angående mikroplaster så finns det en rad osäkerheter i mätningar kring dessa, standardiserade mätmetoder saknas. Av samhällets utsläpp av mikroplaster är det bara några procent som går via reningsverken de helt dominerande källorna är trafik, konstgräsplaner och nedskräpning. Sjölunda reningsverk i Malmö har visat att de renar bort 99 procent av mikroplasterna (enligt Svenskt Vattens hemsida) och de har ingen specifik mikroplastrening utan avslutar sin rening med en flotation samma som vi idag har på Margretelund. Generellt kan man säga att ju bättre rening desto färre partiklar går ut. Ska vi klara nya krav på fosfor så småningom kommer även mikroplasten att avskiljas i stor utsträckning.
Kommer PFOS/PFAS att renas i det nya verket?
Vårt nya tillstånd innehåller inte krav på rening av PFOS men kommer att anpassas för att kunna byggas ut för detta i ett senare skede. Det pågår en del försök och studier på rening av PFOS och PFAS-ämnen, där bland annat Uppsala Vatten tittar på en lösning för sitt framtida reningsverk.. En läkemedelsrening kan beroende på hur den är utformad reducera även PFOS och då särskilt anläggningarna baserade på aktivt kol. Vissa studier anger att det troligen går att reducera halterna även med Ozon eller en kombination av ozon och aktivt kol. Det är ett område som inte är färdigutrett och krav brukar ställas på de större reningsverken med stora bidrag och på dem med en känslig recipient där miljökvalitetsnormerna riskerar att påverkas. Vid en förnyad tillståndsansökan kommer Roslagsvatten att behöva visa hur vi påverkar miljökvalitetsnormerna när det gäller särskilt förorenande ämnen där PFAS ingår.