Reningsprocessen
Det är framförallt 4 grupper av saker som vi vill minska i avloppsvattnet innan det återlämnas till naturen igen:
- Större saker som tops eller trasor, och partiklar som kaffesump eller toalettpapper kan orsaka smutsiga och grumliga vatten.
- Organiskt biologiskt nedbrytbart material kan leda till syrebrist i vattnet och därmed fiskdöd om det inte renas bort.
- Växtnäringsämnen som fosfor och kväve som leder till övergödning och algblomning i vattnet.
- Sjukdomsframkallande mikroorganismer som virus, bakterier och parasiter.
Hur de här sakerna renas bort från vattnet fungerar på ett övergripande plan på samma sätt i alla Roslagsvattens reningsverk. Ofta pratar man om mekanisk, biologisk och kemisk rening som tillsammans kan rensa bort merparten av de föroreningar som kommer in till verket.
I början av processen sker mekanisk rening genom att större föremål som pappersrester och kaffesump rensas bort. Detta sker genom någon form av galler, filter, eller sil, ofta i kombination med ett sandfång där tyngre partiklar kan sjunka till botten.
För att sänka halterna av det organiska materialet och kvävet i vattnet utnyttjas naturliga processer i mikroorganismer. De trivs i varierande förhållanden, de kan växa på små plastbitar eller i slam och vissa vill ha mycket luft medan andra inte vill ha någon luft alls. Mikroorganismerna bidrar med olika saker beroende på sina egenskaper. De som vill leva utan luft har vissa funktioner medan de som behöver luft har andra. Den här delen av reningsprocessen ger också upphov till vad som kallas biologiskt slam, vilket skapas genom att mikroorganismerna utnyttjar näringsämnena och organiskt material i avloppsvattnet så att de kan föröka sig. Det har steget kallas för biologisk rening.
För att sänka fosforhalten i vattnet tillsätts en kemikalie, exempelvis järn- eller aluminiumklorid, som gör så att fosforn klumpar ihop med partiklar från det biologiska steget och sjunker till botten där det bildar mer slam. Förenklat kan man säga att mängden kemikalie som används anpassas efter hur mycket vatten som kommer in till verket. Det här kallas för kemisk rening.
I Roslagsvattens 25 olika reningsverk kan man hitta lika många unika sammansättningar av de olika reningsstegen.
Processerna övervakas löpande genom provtagning och analys av vattenkvaliteten med avseende på olika parametrar såsom fosfor- och kvävehalt och innehåll av tungmetaller.
Slammet som skapas under reningen, både från biologiska och kemiska stegen, innehåller höga halter av värdefulla näringsämnen. Om slammet uppfyller vissa krav kan det användas som gödselmedel på åkermark. Slammet från Roslagsvattens tre största reningsverk används på det sättet. De tre reningsverken är Revaq-certifierade vilket innebär att vi på Roslagsvatten arbetar för ständig förbättring av slamkvaliteten.
På senare tid har samhället fått upp ögonen för att avloppsvatten och avloppsslam kan innehålla en rad andra föroreningar, t.ex. läkemedelsrester, mikroplaster och skadliga ämnen såsom ftalater eller PFAS. De flesta av dagens avloppsreningsverk är inte utformade för att kunna rena bort den typen av förorening, men nya tekniker är under utveckling och i framtiden lär det bli vanligare med ett ytterligare reningsmoment för att komma till bukt med det här problemet.