Den svenska textilkonsumtionen orsakar i dagsläget över fyra miljoner ton koldioxidutsläpp, vilket motsvarar utsläpp från en bil som kör 850 000 varv runt jorden. Utöver detta skapas mycket avfall i produktionen som konsumenten aldrig ser – osynligt avfall. Ett par jeans ger upphov till 28 kilo osynligt avfall. 

 

Men du kan göra skillnad: 

• Använda dina kläder och andra textilier längre, lufta dem i stället för att tvätta och följ tvättråden.
• Köp begagnat i stället för nytt.
• Lämna textil till insamling när den är utsliten.

Nästan allt som är vävt, stickat eller tovat av textil, oavsett om det är naturmaterial eller inte, ska lämnas till återvinning. 

 

Här listar vi några exempel för att göra det ännu tydligare: 

• Kläder och skor av textil: tröjor, skjortor, byxor, canvasskor, underkläder och strumpor.
• Hemtextil: sängkläder, handdukar, dukar, gardiner och filtar.
• Väskor av textil: handväskor, textilkassar och sminkväskor.
• Accessoarer av textil: slipsar, näsdukar, hattar och kepsar.

Från och med 1 januari 2025 ska textilavfall sorteras ut från annat avfall och samlas in separat. Detta gäller inte bara i Sverige, utan inom hela EU. Det nya kravet innebär att du inte längre får kasta trasiga kläder och andra kasserade textilier i ”den vanliga soppåsen”, restavfallet. Textilavfall ska i stället sorteras ut och lämnas till återvinningscentralen.

Efter att textilavfall samlats in är nästa steg sortering.

Det är avgörande för att det insamlade textilavfallet efter kontroll, rengöring och reparation ska kunna återanvändas eller materialåtervinnas på bästa sätt.

Textil som ska förberedas för återanvändning sorteras idag manuellt då det kräver professionell kunskap om mode, trender och efterfrågan i secondhandbutiker. Detta är tidskrävande och genomförs endast i liten skala i Sverige. Hanteringen medför också stora kostnader. 

Textilavfall som ska materialåtervinnas behöver sorteras på fibernivå. I dagsläget finns bara en anläggning i Sverige för denna typ av sortering, Siptex i Malmö.